permanent
17/09/08
Nödropet på hjälp återvänder drastiskt i den vindstilla vinden.
Augusti förmultnar under sammankopplade ord, upprepningarna i hörselgångarna blir till en flyktsång och något som förtär sakta inifrån. Min säng är min grav i natt. Det sju mils tjocka täcket hejdar oförträngbara minnen att försvinna, fastvirkade på min näthinna hud under naglarna på läpparna tungan, tatuerade i magsäcken. Rygg mot rygg mot allting mot inget, smutsen markerar verkligen det fula omoraliska och ett inbördeskrig har fått fria tillgångar i mitt huvud. Handavtryck runt den kala betongen,
ett monument av det som inte fick ett värdigt slut.
Vendela

...jag blir så mållös när jag läser dig

en tjej från polen som älskar sin purn

Jag älskar dig, du är för fin för denna värld. tänker på dig otroligt mycket och minns alla våra stunder<3

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress